I now that I was born to live and not just to survive

Jag längtar efter så himla mycket. Vår, sommar, Siesta, Way Out West, Emilie och Paris. Men mest längtar jag nog efter en dag då jag känner att jag inte behöver göra någonting alls. En ledig dag utan några måsten. Utan tankar på att dom kanske ringer från jobbet. Utan att behöva städa, tvätta, diska, handla. En dag att bara vara. Kanske hade jag legat i sängen hela dan. Kanske hade jag sträckläst böcker hela dan. Kanske hade jag tittat på film. Jag kanske till och med hade tagit och gått den där milen jag planerat. Gått och satt mig på ett fik med en tidning. Bara varit. Stängt av mobilen och kopplat av.

Funderar på att ta en sådan dag snart, kanske den 25:e. Första dagen jag inte har någonting inplanerat. Veckorna och helgerna fram till dess är fulla. Fulla med skit. Vill inte! Vill andas!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0