fredag kväll

jag har provat morgondagens outfit och sminkning. dessutom har jag målat naglarna och lagt ansiktsmask. totaly ready for tomorrow med andra ord.

ett utdrag ur världens bästa bok, georgia nicolsons dagbok: jag och mina killmagneter fantastico. (btw, jag fick en ny i serien idag! woho!)

01:40
mutti och vati kom precis hem med ett ljudligt "schhhhhhhhhhhschhhhhhhhh". de hade med sig libby och gordy oxå.

01:45
de är åtminstone tysta och har gått in i sitt sovrum och stängt dörren.

01:48
vati har just pruttat "god save the queen" och mutti och han har fått ett hysteriskt skrattanfall. mutti gjorde en paus och då sa vati: "nu är det dags för andra versen", och så började de skratta igen.
verkligen sorgligt.
men de har åtminstone varandra. jag har inte ens min lillasyster här hos mig i sängen. det är ingen som älskar mig.
det kommer det aldrig att vara.
jag gillar honom faktiskt.
tillbaka i hjärtesorgens boning.

02:01
jag måste ha somnat till slut ändå, för rätt som det var hade jag en stor blöt kattrumpa i ansiktet. när jag öppnade ögonen fick jag syn på fyra ögon som stirrade tillbaka på mig. eller rättade sagt, det var snarare tre ögon som tittade på mig och ett som tittade på garderoben. angus och gordy var plaskblöta. de ruskade på sig och nös.
- gå till era kattkorgar, NU! sa jag åt dem.
angus rullade över på rygg och började gnida sig torr mot mitt duntäcke. gordy gick först till attack mot angus, sedan övergick han till att åla sig in under täcket för att hitta en plats där han kunde lägga sig tillrätta mot mina ben. urk! jag fick tag i honom och lyfte upp honom så att vi befann oss öga mot öga.
- gordy, du är en hemsk liten kisse. gå iväg till din kattkorg!
då gjorde han den där kattgrejen som får alla katter att se så smarta ut. han stack ut tungspetsen ur munnen och lät den hänga där. sedan tittade han på mig - med tungan hängande ute.
varför gör de så?
när angus och gordy väl hade torkat började de hoppa omkring och jaga varandra i mitt rum.
jag lade kudden över huvudet.


jag vet inte vad jag hade gjort utan dom här utomordentligt underhållande böckerna. heja louise rennison!

nu ska jag sova, ska upp tidigt i morron och göra mig redo för möte! natti!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0