Dagen har mest varit neråt men vid tillfälle har jag lutat huvudet tillbaka och skrattat så jag blivit varm i själen. Sådant behövs men jag vet inte vad det är som ligger och gnager. Eller egentligen vet jag nog det men jag vill inte erkänna det ens för mig själv. Fan fan fan. Sen att gå runt och dagdrömma är det sämsta som finns. Gör bara saken värre.

Hatar att inte få svar på sms heller.
När jag på något sätt blottar min själ.
För honom.

Nej usch, lägg av. Fattar inte vad jag håller på med.