Grey's Anatomy, säsong 5

och jag känner och tänker saker som antagligen inte är riktiga men som ju ändå finns där. Jag gråter, jag ler, jag lever någon annans liv. Att det fortsätter och inte bryts av som allt annat i vår populärkultur känns bra. Det känns som om mitt liv lever vidare.

Happily ever after.

Jag och Grey's Anatomy.