i guess now that i know, it doesn't feel any better then before.

men jag antar att det är bäst såhär. jag måste sluta fastna i allt gammalt. jag måste gå vidare. jag måste, verkligen, sluta leva på minnen och sluta hoppas att vi kanske hittar tillbaka till varandra, på riktigt denna gången. för det kommer aldrig hända. det har aldrig varit aktuellt och hade jag varit någorlunda klyftig hade jag inte ens tänkt tanken i första hand.

jag hatar dig.

och alla dessa hormoner som sprutar ur mig är en jävla pina. det är egentligen deras fel alltihopa. tjejer överanalyserar, det är vårt jobb. det är smärtfyllt men vi kan inte låta bli. det är så vi är.

och när jag öppnar mig för dig vill jag att du för en gångs skull kan tänka på någon annan än dig själv.